Lena Fröken Green och Buttre Herr Bunker

Jag har alltid haft en förkärlek för de bråkiga, de stökiga, de som inte riktigt passar in.

De som ställer till det, de som kräver något av tillvaron, de som sätter käppar i hjulet för oss andra genom att ifrågasätta och kräva komplicerade svar på till synes enkla frågor.

Så som den evigt buttre Herr Bunker.

Jag har nu arbetat i två veckor på jordens vackraste golfbana, Kronholmen och Visby golfklubb.

Och jag har, som fullständig novis, förstått att alla som spelar golf har ett enda mål: Att så skonsamt och enkelt få en dejt med lena Fröken Green. Och lätt rulla bollen i hennes hål.

För hon är så leende vacker, lena Fröken Green. Inställsam. Välansad och självklar.

Men vad vore lena Fröken Green utan buttre Herr Bunker. Hennes beskyddare. Som ständigt finns i hennes närhet. Som alla hatar och ingen vill träffa.

Jag älskar buttre Herr Bunker. Älskar honom för alla hans komplexa lager av grus och sand och den skönhet det finns i det sträva lagret på utsidan som möter ett mjukt fluffigt inre i botten på hans sköra skål.

Och en dag är jag säker på att alla kommer att förstå: Att precis som Skönheten har sitt Odjur, Madde har sin Chris och min fru har mig för evigt. Har lena Fröken Green sin jobbige buttre Herr Bunker för alltid vid sin sida.

Och båda vore intet – om den andra inte fanns.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *