Som en uppstoppad räv

Är i storstan. Ensam.

Känner mig som en uppstoppad räv. Som bara sitter där och iakttar. En inventarie som ingen lägger märke till förrän den tas bort. Förrän man känner att det är något som saknas och det antyds i dammet på hyllan att något funnits där.

Men uppstoppade rävar är underskattade, ett utdöende släkte, för de har en tendens att plötsligt smita ifrån notan och skratta högt så att alla hör – utan att någon fattar vad som hände.