Kämpgravar och rösen

I det gotländska kulturlandskapet ses ofta stenformationer som rösen, stensträngar, murar och bildstenar. Dessa spår ses ofta i anslutning till ängen. De är spännande lämningar från järnålderns boplatser. Det finns praktexempel i Vallhagar i Fröjel, Änge i Buttle, Trullhalsar i Anga och långhuset, Sojvide i Sjonhem.

Järnåldern

Under järnåldern, för 1500 år sedan, blev klimatet kallare och det förändrade levnadssättet på ön. Människorna behövde bygga större hus för att vintertid kunna stalla in djuren i boningshuset för att hålla värmen. Tidigare hade de kunnat beta året runt. Människorna byggde stenmurar kring lövängarna för att kunna skörda vinterfoder och gjorde fägator med stenmurar för att leda djuren till bete i skogarna. På åkrarna intill gården odlades korn, speltvete och råg. På 500-talet övergavs plötsligt många av gårdarna. Forskarna vet inte exakt varför, men en förklaring skulle kunna vara ett par stora vulkanutbrott som kan ha lett till ytterligare klimatförändringar med missväxt och svält till följd.

Kämpgravar

Runt om på Gotland hittar vi så kallade kämpgravar, ofta i anslutning till ängen. Stenlagda rektanglar som kan skicka tankarna till jättegravar. Men det är stora husgrunder från just järnåldern. Husen var ofta mycket stora, upp till 60 meter långa. Man kallmurade en kraftig stengrund och täckte taket med torv eller ag som bars upp av kraftiga stolpar. Mitt i huset fanns en eldstad på golvet. Spåren efter dessa gårdar är fortfarande tydliga i landskapet, med husgrunder och stensträngar. Det finns ännu runt 1800 kämpgravar med tillhörande ängen, fägator och fornåkrar bevarade.

Gravfält och bildstenar

Gravarna på järnåldern anlades i gravfält. Gravformerna varierar lite över tid. Yngre järnålderns gravar är ofta runda och röseliknande. De döda begravdes i sina kläder med personlig utrustning som dräktspännen, pärlor, armsmycken, bälten, nycklar, knivar och vapen. Ibland fick de även med sig mat och dryck. På gravfälten restes ofta bildstenar med olika symboler som kanske berättar om livet och döden. Dessa bildstenar är unika för Gotland. Vi kan genom gravgåvor som guldmynt och glasbägare se att järnålderns människor reste mycket och hade utbyte med bland annat Romarriket.

Ängen

De gotländska ängena är rester av ett mycket gammalt kulturlandskap. För att klara matförsörjningen och att kunna fodra djuren började man gallra lövskogarna. Man skapade öppna ytor mellan träden för att kunna skörda djurfoder och lät löven gödsla marken. Ekar och hassel gav nötter. Än idag sköts många ängen enligt gammal tradition och tack vare detta är de oerhört rika på olika sorters växter som de unika gotländska orkidéerna.

Så besök en boplats eller ett änge och vandra på stigar som människor brukat i över 1500 år!