Sammetskostymen – novellen blev film på gutamål

Kortfilmen Sammetskostymen baseras på ett kapitel i Anna Kajsa Hallgards roman Sorken, som även finns i novellsamlingen Gulläpplar och andra berättelser på gutamål. Ing-Marie Tellström och hennes dotter Carin Tellström skrev manuset tillsammans och under inspelningen på Sudret medverkade hela familjen bakom kameran.

Margit Olofsson (1915–1995), mer känd som pseudonymen Anna Kajsa Hallgard, växte upp i socknen Levide på Gotland och började skriva i protest mot hur bönderna brukade skildras i litteraturen. I några böcker använde hon det äldre gotländska språket gutamål och 1945 var hon med och grundade Gutamålsgillet. – Det var när vi bildade Anna Kajsa Hallgardsällskapet 2015, då hon skulle ha fyllt 100 år, som jag på allvar fick upp ögonen för hennes verk. Hon hämtade sina motiv från den gotländska landsbygden, säger Ing-Marie Tellström, som bor i Öja några mil söder om Levide.

– Jag växte upp med hennes böcker som fanns i farmors och mormors bokhyllor, men först när mamma introducerade mig för hennes författarskap i vuxen ålder såg jag hennes gärning med feministiska ögon. Hon skrev om kvinnornas situation i sin närhet, framhåller Carin Tellström.

Anna Kajsa Hallgards novell Sammetskostymen utspelar sig omkring år 1915 och handlar om en änka som inte har friheten att bestämma själv hur hon ska leva sitt liv. En ödesdiger sommardag står mycket på spel som avgör vilken riktning hennes framtid ska ta. Under våren 2019 skrev mor och dotter på manuset och filmen spelades in under sju hektiska eftermiddagar i augusti samma år. – Vi fick låna en gammal gård som inspelningsplats och tidsenliga kläder lånades in från bland annat Bottarve museigård. Skådespelarna är våra vänner och bekanta, berättar Ing-Marie som var regissör under inspelningen.

Carins man Nicolas Sundberg skötte ljudet medan Carin och sonen August filmade med varsin kamera. Dottern Freja var statist och kritiker med öga för att granska texter och scener. Ing-Maries man Per Tellström var kassör och höll reda på att de höll budget. Filmen premiärvisades på Biograf Roxy i Visby hösten 2020 och har sedan visats på bygdegårdar vid ett antal tillfällen.

– Vi har full respekt för verket, men har skruvat till och ändrat på vissa saker för att få en förankring i samtiden, säger Carin Tellström och tillägger:

– Det är viktigt att levandegöra gutamålet, att visa att det inte är utdött. Filmmediet är ett bra sätt att göra det på. Gutamålet behöver förebilder för att hållas vid liv.

Text: Maria Molin
Foto: Anneli Allmungs och August Tellström
Pressbilder: Cinema Ciceron Gotland